Min Skatt

På tisdag ska min älskade skatt få somna in. Mamma ringde igår och sa att det blivit värre, hon kissar på sig och äter knappt. Det går inte att vara självisk, hon lider ju det är inte rättvist att låta henne plågas bara för man själv inte vill vara utan henne.. Önskar jag kunde ta all hennes smärta och låta henne få leva smärtfritt nåt år till, bara så jag får ha henne kvar... En liten stund till..
 
Alla som träffat mig och Slebba vet att vårat band är speciellt, för vissa kanske det låter löjligt, för att hon är en hund. Men jämt när jag kommer så lyser hela vovven av lycka, hon viftar och pratar ihjäl mig, alltid lika glad och så fort jag är hos mamma följer hon mig vart jag än går<3.
 
Det har ju varit hon och jag ifrån början, sen jag var 10 år, hon har följt mig genom tonåren och varit min bästa vän. Hon är en riktig familjemedlem. Världens snällaste och finaste voffsing.
 
Jag älskar dig så himla mycket Slebbis <3
jag kommer tänka på dig varje dag och jag hoppas du kommer få det så himla bra där uppe.
 
Åh mina fina :( 
 

Det är ju inte för inget hon kallas Slebba<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0