carrofaahlstrom

Kroppen skakar och tårarna rinner .. Det är min blogg och jag skriver ut vad som händer och mina känslor . Jag skulle gå under annars . Jag har ingen . Alla vänner jag är med , min familj , det är med dom det är enklast att skratta och vara glad ! Det är Marcus som får se mig som den jag är . Jag vet vad han tycker om när jag gråter . Men jag måste få låta det komma , jag rår inte för det , jag har rätt att vara ledsen då min kropp känner för det ? Ändå så är han den enda jag känner mig bekväm inför , Att vara mig själv . Man blir kluven , man får inte gråta samtidigt som det är den enda som man känner att man kan gråta inför . Jag är tacksam att jag har dig .
Jag vet inte var jag är i livet . Alla tjatar över körkort , jag har flera år på mig och inge bråttom . Jag känner ingen motivation till att plugga eller engagera mig just nu . Alla skriver över skolan , jag orkar inte fokusera . Jag har försökt plugga flera gånger till alla dessa prov det skrivs inför . Jag har läst texterna om och om igen . Efter varje slut är det fortfarande tomt i huvudet .
Jag hade räknat med att Marcus kom hem idag . Eftersom han lovade mig det . Han skulle egentligen följa med mig till Valbo men jag tyckte det var okej om han lanade en natt och kom hem idag så vi kunde äta gott och mysa . Köpte hem till det och grejer . Men så skiter han i det . Det gör mig så fruktansvärt ledsen , på toppen av allt så blir det bara värre . Det är inte de att jag blir sur över att han vill va med sina kompisar . Men vi hade bestämt det, jag hade haft det i mitt huvud hela dagen så blir det inte så . Då säger hela jag ifrån och det brister . Fan också . Jag behöver dig . Just nu känns det som jag är 0 i din värld . Vilket också gör otroligt ont ..
Farfar lämnade oss i onsdags . Varje gång jag tänker på hans kropp liggandes på sängen i så fina kläder . Så fridfullt , så stilla . Varje gång jag tänker den tanken hugger det i hjärtat . Tårarna vill komma men jag byter snabbt tankar och försöker fundera på något annat . Allt för att inte vara ledsen .
Men jag har rätt att vara ledsen . Jag vill inte att du ska vara borta , jag vill inte , vill inte .
Åh vad jag önskar någon kunde förstå mig . Inte döma mig , inte visa medlidande , eller tycka jag är patetisk utan faktiskt någon som förstår . Som inte tycker att det är mig det är fel på .
Jag hatar mina tvångstankar hela tiden bekymrar jag mig och tänker hur jag ska göra andra glad , hur jag ska göra dem lyckliga . Titta bara på alla julklappar jag köpt . Det är väl inte det som är viktigtast på julen ? Det är ju att umgås tillsammans, vara glada och äta god mat . Ändå är jag så rädd att dem ska bli ledsen om dem inte får mer än ett paket . Fast jag vet att dem egentligen inte bryr sig .
Jag orkar inte försöka göra alla nöjda . Snälla låt mig andas , låt mig ta reda på mitt liv och försöka bli lycklig , på min villkor utan att ifrågasätta allt jag gör . Livet är inte en dans på rosor just nu , det är riktigt tungt . Men allt kommer bli bra igen , det löser sig man måste bara låta det ta sin tid .


Man måste hålla blicken framåt . Efte regn kommer solsken .


Kanske kommer jag ångra detta inlägg . Men vad gör det om 100 år ?